Forskningscirklar för inkludering och delaktighet av Margrethe Brynolf

Utvärdering av




FORSKNINGSCIRKLAR FÖR INKLUDERING OCH DELAKTIGHET
 2014-2015
Furutorpskolan, Vinslöv

Hässleholms kommun
Projektledare: Meta Larsson

Rektor under projektet: Jenny Edvardsson

Forskningscirkelledare: Christer Ohlin, Helena Sjunnesson och Ann-Mari Ståhl

Utvärderare av forskningscirklar: Margrethe Brynolf
Bild: Margrethe Brynolf 2




Sammanfattning
Projektets övergripande syfte har varit att

- Implementera IKT så att elevernas kunskapsmål uppfylls utifrån ett inkluderande arbetssätt där både flickors och pojkars behov och lärstilar beaktas.

Projektet har utgått från tre olika perspektiv:

- IKT-perspektiv

- Lärandeperspektiv

- Specialpedagogiskt perspektiv
För att kunna genomföra ovanstående projekt har personalen på Furutorpskolan med hjälp av forskningscirklar detaljerat granskat den egna undervisningen och de arbetsmetoder lärarna har använt för att inkludera alla elever utifrån vars och ens förutsättningar och behov. Pedagogerna har utgått från ett specialpedagogiskt förhållningssätt, vilket bland annat innebär att de har utgått från att betrakta mångfalden som en resurs, istället för att se elever i behov av särskilt stöd som ett problem. Utgångsläget för forskningscirklarna har varit att öka medvetenheten om vad elever behöver och hur lärare lär om hur eleverna lär. Till sin hjälp har de reflekterat över och involverat den IKT-satsning som pågått under två år på skolan, när forskningscirklarna startade. I dessa cirklar har personalen haft möjlighet att diskutera och delge varandra hur de tänker, arbetar och hur de vill förändra sin undervisning och sitt arbetssätt för att alla deras elever ska känna sig delaktiga och inkluderade i klassen och på fritidshemmet, vilket på sikt bör öka deras möjligheter att uppnå målen. (Hattie, 2012). Samtliga intervjuade lärare menar att forskningscirklarna har bidragit till att det har skett en förändring i deras sätt att tänka och resonera, både i skolan och på fritidshemmet, och att delaktigheten för alla elever har ökat. 3




Bakgrund
Efter att ha deltagit i ett treårigt IKT-projekt beslöt sig lärarkåren, tillsammans med sin rektor, att under det sista året ytterligare fördjupa och utveckla den pedagogiska rollen. Genom att delta i forskningscirklar under ledning av högskolepersonal skulle de öka medvetenheten om vad det är som händer i klassrummet, och hur lärarna i ännu högre grad ska kunna få alla elever delaktiga i klassrumsarbetet och få dem att känna sig ännu mer trygga på fritidshemmet. Genom att i dialog med kollegor, på samma stadie, utgå från vardagens dilemman, har de kunnat prova att anpassa sina arbetsmetoder utifrån konceptet att alla elever behöver både utmaningar och återkopplingar för att kunna växa och utvecklas. Denna typ av metareflektion där personalen resonerar och reflekterar över den egna yrkesrollen och vad enskilda lärare rent konkret gör med sina elever, gynnar lärandet liksom tryggheten och delaktigheten i gruppen. Att sedan utmanas av kollegor som fungerar som kritiska vänner, för att därefter pröva på nytt, gynnar lärandet och utvecklingen, menar bla Timperley (2012). När skolan dessutom har haft en rektor som stödjer, uppmuntrar, motiverar, ser möjligheter och som dessutom lyckas få alla att se det samma, som Furutorpskolans lärare menar att de har haft, så ökar möjligheterna för att verkligen kunna genomföra en förändring. Denna känsla av delaktighet är också en förutsättning för att det ska kunna ske en verklig utveckling. (Augustinsson & Brynolf, 2012)



För att samtliga elever ska känna sig delaktiga i arbetet och i klassen och ha möjlighet att uppnå läroplanens mål, valde lärarna på Furutorpskolan att arbeta med läsförståelsen eftersom den ofta utgör den svaga länken i de flesta ämnena. Många elever är generellt tekniskt duktiga på att läsa texter, men innehållsmässigt har de ofta problem med att förstå innehållet eller tolka det som står "mellan raderna". Att förbättra elevers läsfärdigheter innebär också att eleverna behöver lära sig att prova olika strategier för hur de kan bearbeta en text, oavsett om det är skönlitterära- eller faktatexter. Att upptäcka och förstå huvudbudskapet i en text och kunna spekulera över vad som händer sen, eller har hänt tidigare eller sätta in texten i ett annat sammanhang, gynnar förståelsen och förmågan att även kunna läsa "mellan raderna", (Wennås Brante, 2011).
Syftet med forskningscirklarna har varit att öka den pedagogiska medvetenheten för att kunna inkludera alla elever så att de känner sig delaktiga och kan arbeta med samma saker som övriga klassen. För att kunna göra detta och även ha möjlighet att göra jämförelser, har alla klasslärarna valt att arbeta med läsförståelsen, från förskoleklassen, där fokus framförallt har legat på språkutvecklingen, och upp till och med årskurs 6. På fritidshemmet har personalen istället valt att arbeta med att öka tryggheten för alla elever på 4



fritidshemmet, men också med att få en gemensam syn på hur de tolkar och agerar utifrån det som händer i verksamheten, eftersom de har haft stor personalomsättning.
Målet med forskningscirklarna har varit att fördjupa diskussionerna om vilka metoder och arbetssätt som bäst gynnar lärandet för alla elever.

Målgruppen har varit samtliga elever på Furutorpskolan. För att få med alla elever i arbetet med att öka läsförståelsen, och känna sig delaktiga, har de utgått från ett specialpedagogiskt perspektiv. Oavsett om eleverna befinner sig i behov av särskilt stöd eller inte, har lärarna valt att fokusera på vilka arbetsmetoder som kan anpassas till varje elev i stället för tvärtom, där eleven betraktas som problemet, som måste anpassa sig till verksamheten.




Genomförande
Metod för att utvärdera forskningscirklarna
Lärare och fritidspedagoger från de tre forskningscirklarna har intervjuats. Sju lärare på låg- och mellanstadiet, eftersom dessa har arbetat lite olika och två från fritidshemmet. Lärarna har intervjuats på Furutorpskolan i enskilt rum. Tanken var att fler skulle ha intervjuats men bortfallet beror på sjukdom bland personalen. Även projektledaren och rektorn under projektet har intervjuats. Samtal har också förts med två av forskningscirkelledarna.

Forskningscirklarna påbörjades redan våren 2014, som en naturlig fortsättning på det IKT-projekt som pågått på Furutorpskolan under två år. I början av februari 2015 avslutades forskningscirklarna med en gemensam kväll där lärargrupperna redovisade hur de hade arbetat i sina grupper/klasser, vilka förändringar de hade sett eller kunde skönja, samt hur de tolkade elevernas utveckling. Forskningscirklarna har delats upp utifrån verksamhet, det vill säga mellanstadiet, lågstadiet och fritidshemmet. Inom varje forskningscirkel har det pågått flera olika varianter av projektet som anpassats efter elevernas förutsättningar och behov i de olika årskurserna. Således har det pågått tre väldigt lika projekt på mellanstadiet, som alla har handlat om att öka läsförståelsen, precis som på lågstadiet. Fritidshemmet, som har arbetat med samsynen i personalgruppen och att stärka tryggheten för eleverna, menar att dessa två hänger intimt samman. Om personalgruppen skickar samma budskap och säger samma saker till eleverna, så ökar också tryggheten för eleverna, gentemot de vuxna, konstaterar de.
Förväntningar på forskningscirklarna
Lärarnas förväntningar på forskningscirklarna var inledningsvis väldigt olika, från inga förväntningar alls, beroende på att de inte visste vad det innebar, till 5



väldigt höga förväntningar där de förväntade sig att de skulle forska själv, samtidigt som de trodde att de skulle läsa en mängd forskningslitteratur. Istället menar lärarpersonalen att forskningscirklarna blev ett forum där de kunde ventilera det dagliga arbetet och de problem som lärarna möter i vardagen, med eleverna. Att detta är praxisnära forskning som utgår från det dagliga arbetet och hur de hanterar problem och dilemman i nuet, var inte alla medvetna om inledningsvis. Det är i vardagen och hur lärarna löser uppkomna problem, som har betydelse för hur en skola utvecklas på sikt, poängterar Scherp (2013), som också betonar att utformningen av den pedagogiska verksamheten är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas lärande och utveckling. Hattie (2012) betonar också hur samverkan mellan personalen gynnar eleverna, genom mer positiva attityder till mångfald och till en mer varierad undervisning.
Möjligheter att bedriva ett utvecklingsarbete
Att komma fram till vilka undervisningsmetoder som är lämpligast och hjälpa eleverna att hitta strategier för sin egen utveckling, kräver att lärarna både har tid till sitt förfogande, men också att de har en kunskap om hur lärande går till. Personalen har fått extra tid för att delta i forskningscirklarna, vilket har uppskattats. Specialpedagogen har varit en tillgång, menar en majoritet av lärarna för att "bädda" så att alla elever kan vara med på samma premisser. Hon har också varit behjälplig med att ta fram artiklar och litteratur som har fördjupat och utvecklat personalens lärande ytterligare. Genom att anpassa undervisningen till de elever som finns på skolan och till den kontext dessa befinner sig i, ökar förutsättningarna för att det ska ske ett verkligt lärande vilket i sin tur gynnar en ökad måluppfyllelse för eleverna, menar Scherp (2013).
För att få till stånd en hög kvalitet i den pedagogiska verksamheten behöver en skola ha både en fungerande arbetsorganisation och en utvecklingsorganisation, enligt Scherp, (2013). Med arbetsorganisation innefattas de rutiner, traditioner och anpassningar som behövs för att den pedagogiska verksamheten ska kunna fortgå utan störningar. Här är samtlig personal på Furutorpskolan överens om att de har haft en rektor som gjort allt för att stödja och hjälpa lärarna att utföra sitt uppdrag på ett optimalt sätt, vilket är en förutsättning för att lärarna ska kunna fokusera på själva utvecklingen. Utvecklingsorganisationen omfattar således det som händer i möten mellan lärare och elever, när den egna undervisningen kritiskt granskas liksom det egna bemötandet, samt dess konsekvenser. Den omfattar också samtal kollegor emellan om hur de ska kunna lösa de problem och dilemman som hela tiden uppstår i en komplex verklighet, där vi på förhand inte vet vad som kommer att hända, utan i stället måste anpassa oss och finna lösningar 6

i stunden, (throwness1). Det är i dessa samtal, tillsammans med kollegor som människor utvecklar sina kunskaper och erfarenheter, vilket redan Vygotskij betonade. (Kroksmark, 2011). Det är också när människor finner lösningar som fungerar och när lärare samtalar med kollegor som människan skapar mening, både för sig själva och för sin omgivning (Augustinsson & Brynolf, 2012). Detta gäller givetvis även när elever samtalar kring ett innehåll.

1 Throwness är ett begrepp som används om att vi blir "inkastade" i situationer där vi på förhand inte vet vad som kommer att hända eller har kontroll över, men där det förväntas att vi agerar. (Heidegger, 1962 i Augustinsson & Brynolf, 2012)




Metareflektion
Att lärare arbetar tillsammans och utmanar varandras förståelse, för hur de förstår hur elever förstår, och för det som händer i klassrummet är också en viktig framgångsfaktor, betonar bland annat Timperley (2013), som på sikt ökar elevernas måluppfyllelse. Hon menar också att dessa metareflektioner mellan lärare är en förutsättning för att utveckla deras lärande och på sikt, även elevernas lärande. Detta innebär att lärarpersonalen själva måste öka sin medvetenhet om vad eleverna kan och förstår, alltså göra en nulägesbeskrivning, för att få syn på vad det är de själva behöver utveckla och lära sig för att kunna möta elevernas behov.

Detta har även fritidshemmet tagit fasta på när de har arbetat med tryggheten i fritidshemsgruppen. De har här valt att göra observationer där de har studerat i vilken utsträckning och om eleverna tar kontakt med andra barn och vuxna, men också hur de gör detta och vid vilka tillfällen och i vilka situationer. Utifrån denna nulägesbeskrivning har lärarna sedan analyserat, resonerat och diskuterat, i forskningscirkeln, om hur de ska gå vidare. Detta har också inneburit att de gång på gång återkommit till det egna agerandet, syn på och hur olika tolkningar de ibland har haft av det som händer. Det är först genom dessa diskussioner som de har blivit medvetna om att de inledningsvis saknade en samsyn och att de tidigare inte reflekterat över vad de gör och anledningen till varför de gör som de gör. En av de förändringar fritidshemmet genomförde, efter dessa samtal, var att öppna upp mellan avdelningarna, vilket har bidragit till att konkurrensen har minskat mellan barnen och avdelningarna, samtidigt som samarbetet har ökat. Detta har också medfört att barnen känner sig trygga med fler vuxna.




Inkludering
Att ha en inkluderande skola inbegriper också att det finns en ömsesidig respekt för alla människor, där alla känner sig accepterade, men också att de har en acceptans för andra. (Haug, 1998). Det innebär också att eleverna ska uppleva sig som delaktiga, både socialt och kunskapsmässigt, vilket på Furutorpskolan görs genom att alla har kunnat arbeta med samma stoff, bland annat i mindre grupper, i sina respektive klasser. (Nilholm & Göransson, 2013) 7



Lärarna betonar att de idag varierar sin undervisning mer för att alla elever ska kunna delta på sina villkor, vilket alltså innefattas i den inkluderingstanke som Sverige undertecknade i den så kallade Salamancadeklarationen, 1994 (Unescorådet, nr 4, -96, nr 2, -06), som Sverige skrev på tillsammans med 92 andra länder. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder tar upp att skolans miljö och verksamhet ska anpassas så att den ska kunna ta emot alla elever i den ordinarie skolan. (Utrikesdepartementet 2008)

En elev och dennes beteende kan i ett sammanhang betraktas som negativt medan det i en mer tillåtande miljö istället ses som en tillgång och något som gynnar verksamheten och utvecklingen, vilket bland annat Karlsudd (1999) betonar i sin forskning. Han kallar det för positiv stämpling, vilket han också menar är en form av kvalitetsstämpel på skolan, eftersom den utgår från inställningen att alla duger och behövs. Med inkludering menas, generellt, att det är skolan som ska anpassa sig till varje enskild elev och inte tvärtom. (Holmqvist 2011)..

"Att få med" alla elever kan också innebära att läraren får förståelse för varför vissa elever tappar lusten och motivationen att lära. Detta är ett vardagsnära och vanligt problem som lärare möter. Hur eleverna kan förstå, skapa mening och känna delaktighet genom att lärare förändrar sina arbetsmetoder är något som skolor generellt behöver bli bättre på. Eftersom bland annat Hattie (2012) betonar att det är läraren och dennes relation till eleverna som är den viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas, blir läraren här oerhört viktig. Men lärarna behöver även stöd på organisationsnivå genom exempelvis kompetensutveckling, tid för samspel och liknande om det ska bli en långtgående förändring. Det kräver också att de får hålla vid projektet, utan att det slås sönder av andra, uppifrån eller utifrån kommande projekt.
Att synliggöra elevers lärande
De flesta lärarna har använt läsplattorna som ett naturligt inslag i undervisningen, vilket de menar har sin grund i att de på forskningscirklarna haft tid att få ta del av varandras olika sätt att använda sig av IKT. Ett par exempel är hur lässvaga elever har fått texten uppläst för sig, samtidigt som de har kunnat följa med i texten. Andra grupper av elever har fått filma sig själva när de suttit i mindre grupper, där de diskuterat och resonerat kring innehållet i de texter de har läst gemensamt. Genom att lärargruppen därefter studerat, analyserat och reflekterat över innehållet i de filmer som eleverna spelat in, har lärarna fått både många och glada överraskningar. Flickor som aldrig säger något i helklass tar plötsligt samtalsledarrollen, pojkar som aldrig tycker något börjar plötsligt ha åsikter och dessutom formulera dessa i gruppen, samtidigt som de kan påpeka tankefel som de själva gjort tidigare. Lärarna har också lagt märke till hur elever lyssnar på och 8



hjälper, samarbetar och har fått ett ökat tålamod gentemot varandra. De har också fått lära sig hur de ska lära sig och fått strategier så att de klarar att resonera kring en text och att se på den utifrån olika perspektiv, samtidigt som de tillsammans kommer fram till vad som är huvudpoängen och till och med kan förstå vad som är andemeningen med en text. Detta sätt att arbeta har också en social dimension eftersom barn utvecklas mer när de samarbetar och lär av varandra än av en förmedlingspedagogik, där eleverna är passiva, (Mac Beath & McGlynn, 2005). Detta innebär att det är när lärarna börjar undersöka vad eleverna gör, vad dessa lär sig och vad de själva gör, som det börjar hända saker.

Även Dylan William menar att det finns belägg för att undervisningen utvecklas när elevernas kunnande synliggörs, tolkas och används av lärarna och de andra eleverna. (Willian, 2013). Lärarna menar att alla eleverna har blivit duktigare, både genom att öka sin läsförståelse, men de har också fått en ökad medvetenhet om sitt eget agerande och sitt eget lärande. Dessutom har de tyckt om att arbeta på det här sättet och tycker det är roligt. Detta har förstärkts ytterligare när de elevgrupper som filmade sina samtal, tillsammans med läraren tittat på filmen och sedan analyserat det som händer i gruppen. Eleverna har sedan, med stort allvar, tagit till sig det som kommit upp och försökt förbättra det de gör, eller kanske lägga band på sig själva. Att som elev få veta vad det är hen gör och behöver förändra eller förbättra för att kunna nå ett högre mål och bli ännu bättre, att bli både utmanad och få återkoppling är det som vi idag kallar för formativ undervisning (bedömning) och som Dylan William (2013) menar är en av de mest framgångsrika metoderna för att motivera elever och få dem att utvecklas mot målen. Lärarna menar också att det här arbetssättet har gynnat de elever som nu under våren gör nationella proven. "Bättre förberedelse kunde de inte ha fått". För lärarnas del har de fått ett underlag och en större medvetenhet om hur deras elever tänker och resonerar, som de kunnat ta med sig till forskningscirklarna. Detta har bidragit till att de bättre kan förklara och resonera om hur deras undervisning och planering har påverkat eleverna, vilket är en förutsättning för att själv kunna gå vidare och utvecklas. Att ha ett material där en lärare kan se de direkta effekterna av ett arbetssätt, och där lärarna själva tolkar vad som är bra eller dåligt, är också en form av kvalitetssäkring. Att resonera om innehållet, kollegor emellan och tillsammans med eleverna, är också en form av självvärdering, där de som samtalar också har kunskap om både individerna, processen och kontexten, vilket MacBeath & McGlynn (2005) menar är det bästa sättet att utvärdera kvaliteten på undervisningen.
Forskningscirklarnas betydelse
Samtlig personal anser att forskningscirklarna har ökat deras medvetenhet om vad det är de gör och varför. De upplevs därför som oerhört värdefulla av lärarna och framförallt betonas det att de äntligen har haft tid att tänka högt och resonera kring vad som händer i deras respektive klass med eleverna och den egna 9

undervisningen. Genom att ha fått tid att fördjupa sig i den egna undervisningen, tillsammans med kollegor, där alla har bjudit på sig själva och sina tankar, har de också fått nya insikter, vilket de menar har varit värdefullt. Att tillsammans resonera om hur de enskilt eller tillsammans förstår olika begrepp, att "byta bilder" med varandra, har både breddat och ökat deras förståelse för att kunna möta mångfalden i den egna klassen eller gruppen, men också inspirerat dem och fördjupat deras kunskaper om vad lärande innebär. Detta sätt att reflektera, när lärare ifrågasätter den egna undervisningen eller det man gör i gruppen och ånyo planerar för nästa lektion eller uppgift, som de sedan genomför, för att sedan åter reflektera tillsammans med kollegor, innebär ett så kallat dubbel-loopslärande (Argyris & Schön, 1978). Även Timperley (2013) och Williams (2013) menar att detta är en av de viktigaste faktorerna för att öka elevers och lärares lärande. Även elevers motivation, engagemang och känsla av tillhörighet ökar med den här typen av lärandeprocess, liksom deras välmående. (Håkansson & Sundberg, 2012, Timperley, 2013). Det är först när personalen har utvecklat ett kvalitativt lärande, som det också kan ske en verklig förändring, vilket Watzlawick (1974) benämner förändring av andra ordningen. Att enbart omorganisera är en förändring av första ordningen, men där sker sällan någon varaktig förändring. För det krävs att de inblandade parterna ändrar sitt sätt att tänka och förstå saker och ting på ett nytt och annorlunda sätt, vilket lärarna i denna studie menar att de gör idag.




Förändrad undervisning & inkludering
Lärarna på Furutorp har också ökat sin medvetenhet och successivt förändrat sin undervisning. Vissa menar att de börjat förändra all sin undervisning, medan andra tar det lite mer försiktigt. En av de främsta anledningarna till att de utvecklat sitt sätt att arbeta är, menar de, att alla elever är och kan vara med på samma villkor när de anpassar undervisningen till eleverna istället för tvärtom. De menar också att eleverna lär sig mer av varandra när de sitter i mindre grupper, och att mångfalden av olikheter ökar lärandet, vilket även Hattie påpekar (2012). Furutorpslärarna har även börjat använda läsplattorna på ett mer genomtänkt sätt än tidigare och har idag integrerat dem helt i sin undervisning.
Lärarna på Furutorpskolan menar att eleverna går in för uppgifterna med större allvar än tidigare oavsett om de blivit filmade eller inte. De upplever också att eleverna är mer medvetna idag än när de påbörjade det här projektet och har en större variation i hur de löser sina uppgifter. De elever som tidigare har haft en passiv roll, har idag fått en större säkerhet genom att de blivit mer medvetna och har fått strategier för hur de lär, vilket har gett dem ett lugn inför exempelvis de Nationella proven, som lärarna inte uppfattade att de hade tidigare. Generellt menar lärarna att eleverna har utvecklat sitt sätt att resonera och de kan idag uttrycka sig bättre än de gjorde tidigare. 10



Traditionellt har vi i västvärlden sett på lärande som en individuell aktivitet, även om den försiggår i ett klassrum. Idag vet vi att undervisningsstrategier som stödjer socialt samspel och kommunikation mellan elever som är aktiva, snarare än passiva, främjar lärandeprocessen, vilket också gynnar kvalitet snarare än kvantitet. (Håkansson & Sundberg, 2012).
Analys och tolkning
Samtlig personal upplever att de med hjälp av forskningscirklarna har ökat sin medvetenhet och sitt engagemang kring hur de med små medel kan förändra sin undervisning så att alla elever inkluderas, samtidigt som lärarnas reflektioner kring den egna undervisningen och verksamheten också har förändrats.

Genom att till exempel synliggöra elevernas arbete med hjälp av filmer och därefter analysera dessa filmer tillsammans med eleverna, synliggörs även elevernas lärande. Att så här, tillsammans, i lugn och ro analysera, reflektera och kommunicera det som både läraren och eleverna ser och upplever, skapar en ömsesidighet mellan lärare och elever om både kunskapsinnehållet, undervisningen och det lärande som sker. (Hattie, 2012)

När lärare börjar fundera över sitt eget agerande, den egna undervisningen och hur denna kan förändras, för att därefter prova sina teorier i klassrummet och återigen ta upp och reflektera över resultatet, är det den metod som dagens forskning menar är den mest överlägsna metoden för att öka måluppfyllelsen för eleverna.
Att lärarna börjat tänka annorlunda när de planerar sin undervisning, har förstärkts av forskningscirklarna, där de har tid och möjlighet att lyfta och dela med sig av det som har hänt sedan förra gången, både negativt och positivt. Det har lett till att lärarna har insett att eleverna gynnas av att deras undervisning har en stor variation, vilket innebär att eleverna inte alltid måste redovisa skriftligt. Genom filmerna, som visat sig vara en väldigt bra dokumentation, kan lärarna i lugn och ro granska effekterna av den egna undervisningen och hur varje elev tänker och resonerar, vilket har visat sig vara en styrka, både i den formativa undervisningen och när det är dags för bedömning. Att både få möjlighet och tid att genomföra denna typ av analys och reflektion har varit viktig, liksom samtalen i forskningscirklarna, där alla kommer till tals med sina olika erfarenheter, vilket har lett till en ökad förståelse och kompetensutveckling. Även när det skett misslyckanden har detta varit lärorikt menar de, eftersom de haft tid att reflektera över detta tillsammans, vilket skapat en större förståelse för vad som händer och varför. 11



Att forskningscirklarna var en naturlig fortsättning på IKT-projektet, verkar alla vara överens om. De menar också att forskningscirklarna hjälpt dem att börja använda läsplattorna på fler sätt, tex genom att använda dem som bandspelare och filmkameror. Det har också inneburit att eleverna själva har kunnat hantera tekniken då den varit enkel och lättillgänglig.

Att ha tid att reflektera och resonera över vad eleverna behöver lära sig och vad personalen i sin tur behöver utveckla och lära sig har varit en "resa" och personalen är både tacksamma och entusiastiska över att ha fått möjlighet, tid och stöd från en entusiastisk rektor att genomföra det de föresatt sig. Lärarna har också ökat sin samsyn kring utveckling och lärande samtidigt som de har utvecklat ett gemensamt "språk" i forskningscirklarna. Detta har i sin tur inneburit en ökad säkerhet hos lärarna, som idag upplever att de har lättare för att uttrycka det de vill berätta. Däremot finns där mycket oro i personalgruppen om vad som kommer att hända nu när forskningscirklarna försvinner samtidigt som man omorganiseras och med dem de kollegor och den tid de har haft för dessa fördjupande diskussioner.
Vad som slagit mig, som intervjuare, är den entusiasm med vilken lärarna har beskrivit elevernas framgångar, egna insikter och nya lärdomar. Att möta lärare som lyser när de berättar om sina elever och hur de kan se hur eleverna växer när de utmanas och får återkoppling är inspirerande. All personal betonar att de insikter de fått kommer att påverka dem även i deras framtida undervisning. "Det går inte att backa" som en av lärarna uttryckte det. Läsplattan har även den kommit för att stanna. Det är helt klart! 12




Bilaga

Intervjufrågor till personalen i de olika forskningscirklarna
Vilka förväntningar hade du inför att du skulle delta i en forskningscirkel?

Vad har du för inställning till forskningscirklarna idag?

Vad har forskningscirkeln betytt för dig/ påverkat dig i ditt arbete med eleverna?

På vilket sätt har du tänkt och arbetat annorlunda jämfört med tidigare?

Hur upplever du att elevernas delaktighet har förändrats?

Hur har din syn på IKT förändrats?

Hur har din syn på lärares och elevers lärande förändrats?

Hur har din syn på inkludering och specialpedagogiken förändrats?

Hur kan du se att elevernas kunskapsmål har ökat?

Andra effekter som forskningscirklarna har gett?

Vem har bestämt vad ni ska prata om på era träffar?

Hur har ni knutit an till elevernas vardag och deras lärande på dessa träffar?

Litteratur? Hur har denna påverkat dig?
Hur har forskningscirklarna bidragit till hur du reflekterar? Undervisar? Arbetslagets utveckling? Verksamhetens? Hur ni pratar om elever och deras lärande? 13




Referenslista
Argyris & Schön (1978). Organizational learning.

Augustinsson, S. & Brynolf, M (2012). Rektors ledarskap. Komplexitet och förändring.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning

Holmqvist, M. (2011). Skolan och läraruppdraget. Att bli och vara lärare.

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfak-torer i svensk och internationell belysning.

Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg.Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan i Malmö

MacBeath, J. &McGlynn, A (2005).Självvärdering. Vad har skolan att vinna?

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning.

Scherp, H-Å (2013). Lärandebaserad skolutveckling: Lärglädjens förutsätt-ningar, förverkligande och resultat.

Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft.

William, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken.

Unesco (20150422). Salamancadeklarationen. https://www.spsm.se/Page-Files/4587/Salamanca%20deklarationen.pdf

Watzlawick (1974). Change: Principles of Problem Formation and Problem Resolution.